onsdag 30 maj 2012
Jag har vaknat mitt i natten av tystnaden
Jag var så van. Det blev något som var något i vardagen. Och sen försvann det. När jag vaknade var det tyst, när jag kom hem var det tyst, när jag gick och la mig var det tyst. Och jag undrar ibland om jag har fått dålig hörsel eller om jag kanske måste inse att det kommer fortsätta att vara tyst. Ända tills tystnaden bryts, och när blir det?
onsdag 23 maj 2012
måndag 21 maj 2012
lördag 19 maj 2012
Jag vill, egentligen.
Ibland är det jobbigaste med att ta ett beslut att våga stå för det.
Man vet egentligen vad man vill,
men man vet inte om man törs genomföra det inför alla andra sen
för det är det som är den svåra biten.
Man vet egentligen vad man vill,
men man vet inte om man törs genomföra det inför alla andra sen
för det är det som är den svåra biten.
fredag 18 maj 2012
torsdag 17 maj 2012
Hon var så vilsen att hon inte visste vart hon hade sig själv
Det enda hon ville, dygnet runt, var att få ringa och berätta allt som varit. Han var kanske den enda i världen som skulle kunna göra det lättare, som skulle fatta hur jobbigt det var. Fast han var ju just den som orsakat allting. Ena halvan av henne var skitförbannad på honom, andra halvan saknade att prata med honom så mycket att det knappt gick att andas.
onsdag 16 maj 2012
Försöker stänga av
Försöker stänga av det ständiga flödet av stress, blickar och minnen.
Försöker stänga av mig vardag, såväl så min helg.
Tänk vilken lycka, att kunna stänga av sig själv.
Bara för en liten stund,
vila.
Hitta tillbaka.
tisdag 15 maj 2012
måndag 14 maj 2012
Vart är du när jag behöver dig som mest?
Jag tror nog att någonstans finns det jag behöver.
Någonstans kommer jag att hitta den sista pusselbiten.
Den jag tappat bort, eller aldrig tidigare funnit.
Någonstans finns
du
fredag 11 maj 2012
onsdag 9 maj 2012
Och alla bara pratar
Och alla bara pratar,
och alla bara tror.
Men ingen vet vad det egentligen rör sig om.
Och alla tycker sig se,
och alla tycker sig förstå.
Men ingen kan läsa mina tankar.
Och alla tror att det ändå är lungt,
och alla säger att det löser sig.
Men själv vet jag inte vart jag är.
måndag 7 maj 2012
Magnestism
Det finns ett magnetfält jag inte trodde fanns.
Det finns personer jag inte visste att jag kunde se.
Men nu vet jag.
Nu ser jag.
Jag möter ögon som fångar mig.
Jag möter känslor som förvirrar mig.
Och nu är jag fångad.
Nu är jag förvirrad.
söndag 6 maj 2012
Så länge du är med mig
Håkan Hellström - Så länge du är med mig
det gör inte ont
när jag faller från en barstol
och det gör inte ont
om det piskar ett regn eller bränner en sol
det gör inte ont
att jag kom på andra plats
och det rör mig inte alls
om det är dag eller natt
det gör inte ont
att inte leva i slas
och det gör inte ont
att inte leva i sturedalström
det gör inte ont
efter tre dar på golvet
det som är skrivet är skrivet
och livet är livet
det gör inte ont
när hösten kallar
och det gör inte ont
när kicken skallar
det gör inte ont x3
det gör inte ont
alla mil jag vandrat
det gör inte ont
när vänner jag lämnat
det gör inte ont
att få skiten i sig
det gör inte ont
så länge du är med mig
så länge du är med mig..
det gör inte ont
när jag faller från en barstol
och det gör inte ont
om det piskar ett regn eller bränner en sol
det gör inte ont
att jag kom på andra plats
och det rör mig inte alls
om det är dag eller natt
det gör inte ont
att inte leva i slas
och det gör inte ont
att inte leva i sturedalström
det gör inte ont
efter tre dar på golvet
det som är skrivet är skrivet
och livet är livet
det gör inte ont
när hösten kallar
och det gör inte ont
när kicken skallar
det gör inte ont x3
det gör inte ont
alla mil jag vandrat
det gör inte ont
när vänner jag lämnat
det gör inte ont
att få skiten i sig
det gör inte ont
så länge du är med mig
så länge du är med mig..
Det gör inte ont
Det gör inte ont.
Jag känner inget alls.
Minnen, ögonblick, ord i natten.
Det gör inte ont.
Att se, att höra, att förstå.
Det gör inte ont.
Att du har sårat, lämnat, svikit.
Det som inte dödar, det härdar.
Jag har fått härda tillräckligt.
Det gör inte ont längre.
lördag 5 maj 2012
Försvinner överallt
Och dagarna går, och de kommer igen.
Precis som alltid.
Exakt som det var, är och kommer fortsätta att vara.
Jag tänker att ingenting händer, inget förändras.
Men när jag tittar tillbaka är allt annorlunda.
För det är inte som det en gång var.
Den där tiden då allt var så ärat som det bara kunde bli. Ljust.
Och det är inte som det en gång blev.
Den tiden då allt var nere på botten. Då flaskan alltid var tom.
Det är som det är, helt enkelt.
Det är nu och det är annorlunda mot då och vad som kommer att bli.
Och jag börjar släppa det.
Stunder går utan att jag tänker på det.
Farorna i vardagen minskar
för jag har lärt mig att hitta lindrigare sätt att förhindra det.
Dem.
Alla tankar.
Minnen går inte att se förbi.
Och substanstiv påminner.
Men det börjar försvinna,
överallt.
Faller
Distansen mellan oss var
som från det lilla blad högst upp i toppen
ner till den spruckna grå asfalten.
Men allt släppte sitt grepp och jag föll.
Och jag behöver många vindar
för att komma upp igen.
fredag 4 maj 2012
Jag vill
Jag antar att jag tappat bort mig själv lite.
Missat chanser till inspiration,
förlorat min enda motivationskälla jag egentligen haft.
Orden ska beröra och det kan dem inte utan känsla.
Och jag vet inte vad känslor är längre.
Jag skrattar och gråter precis som förr,
men jag känner inget.
Jag är lite vilsen,
det är lite trasigt.
Men tiden läker alla sår
- säger dem som aldrig upplevt en krash.
Jag får väl lyssna.
Försöka hitta tillbaka.
Låtsas något som inte är
men som kanske underlättar för en tid.
Jag vill komma tillbaka till mig själv
- och vill man, då kan man.
torsdag 3 maj 2012
lördag 28 april 2012
fredag 27 april 2012
onsdag 25 april 2012
Tänk om jag ångrar mig och sen ångrar mig igen
Man måste våga satsa för att vinna.
Man måste kunna vara svag för att stark.
Man är modig om man erkänner sin feghet.
Jag ska öppna upp det som varit inlåst.
Släppa ut det i det fria.
Låta det dansa iväg med vinden.
Lämna mig kvar.
Jag har vad jag behöver.
tisdag 24 april 2012
måndag 23 april 2012
söndag 22 april 2012
Pain makes people change
Jag behöver få se.
Inte höra det från andra.
Vill kunna känna det själv.
Veta att det är dags nu.
Tid att slå tillbaka.
fredag 20 april 2012
Jag vill, jag vill
Jag vill skriva ett sådant inlägg som blir klockrent,
som lyckas sammanfatta allt och inget,
lyckas bringa skratt, eftertanke och lycka till läsaren.
Jag vill skriva allt.
Jag vill skriva inget.
Jag vill. Jag vill.
Jag vill att allt ska vara som vanligt.
Jag vill kunna känna att det är okej att vara glad.
Jag vill kunna känna att det är okej att umgås, le, skratta och känna lycka.
Jag vill inte sluta att sakna.
Eller.. jo.
Men jag vill inte glömma.
Jag kommer aldrig att glömma.
Jag vill gå vidare, men ändå stanna kvar.
Just nu har jag hamnat i en relativt komplex tankesituation.
Just nu har jag hamnat i en relativt komplex tankesituation.
Men det är okej, jag känner mig bättre idag.
Men jag vill lite mer,
jag vill kunna leva utan att ständigt känna att jag inte ska ta i för mycket.
Jag vill leva det liv som mitt undermedvetna skapat för mig.
Sådär, ibland..
I en veckas tid har den här bloggen legat nere lite.
Dammat lite under sängen,
eller som en bok i en hylla på biblioteket.
Ibland tar livshändelser mer plats än bara mina ord.
Ibland är allt lite för rörigt, chockerande, ilsket, glatt
- för att det ska gå att beskriva.
Men jag lever.
Jag är fruktansvärt arg men oförklarligt lycklig.
Jag är lite allting, men mest bara jag.
Vad jag vet.
Ni vet, livet är ej ett förutsägbart ting.
Vi ändrar på våra regler varje dag.
Bryter mot dem, skapar nya.
Är lite sådär "mänskliga".
Precis som det ska vara.
Fast ibland kanske det hade varit behövligt med en karta
ritad av våran framtid.
Så vi vet.
Slipper undra.
fredag 13 april 2012
Jag trodde aldrig.. men så fann jag viljan
Det är det svåraste jag har gjort. Som att sudda ut en del av sin framtid, en del av sig själv.
Jag har inte ändrats, har inte tittat, har inte känt. Försökte bara stänga av det oändliga flödet av känslor bara för en liten stund.
Sekunderna blev timmar mitt i en blinkning. Igår blir förra året så fort och jag vill inte.
Sekunderna blev timmar mitt i en blinkning. Igår blir förra året så fort och jag vill inte.
Vill inte. Kan inte. Men måste. Det enda jag någonsin trott på mer än mig själv blev så kallt.
Låt varje minne komma fram när man behöver det. Jag ska skratta mig lycklig åt att de bilder jag ser, de ord jag hör och saker jag läser från förr faktiskt varit sanna. Att jag faktiskt varit där - mitt i allt.
Låt varje minne komma fram när man behöver det. Jag ska skratta mig lycklig åt att de bilder jag ser, de ord jag hör och saker jag läser från förr faktiskt varit sanna. Att jag faktiskt varit där - mitt i allt.
Jag lät dig vinna av den anledning att själv få min vilja att framträda tydligare när du skrattade bort allt som en gång var. För med min vilja vet jag att jag kan gå hur långt som helst.
torsdag 12 april 2012
Djupa andetag
Korkat. Rent utsagt idiotiskt. Fruktansvärt dumt. Intelligensbefriat. Konsekvensbortseende. Nästan lipframkallande. Sömnbristresulterande. Puckat. Väldigt puckat.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)







